Vecka 42

Måndag 14 okt:

Ny vecka och nya utmaningar! Tex morgongympa! Det måste man ha när man är nykastrerad varken man vill eller inte. Matte kunde vifta friskt med pisken men se den brydde han sig inte om alls.... jaja, jag får väl springa lite då om jag måste! Stackarn, ja det gör ont och är svullet men han är för övrigt vid gott mod!

Han fick röra på sig en runda vid lunch också.

Ikväll blev det borstning och lite pyssel.

Tisdag 15 okt:

Duktigt svullen, fick röra på sig i morse, och och kollade honom vid 12, fortfarande lika svullen. Ringer bästa Vet som är där på direkten. Såren hade stängt sig, men han hade ingen feber, vätskan som kom ut var "ren", har fick utskrivet smärtstillande eftersom det är svårt att få honom att röra på sig. Så ordinationen löd "Mycket mer rörelse!" Så när han väl vaknat från törnrosasömnen så släppte vi ihop honom med Chico!

Bästa härliga Chico, Figges bästis! Farbror Chico är snäll och tar hand om små valpar. Jo, visst sprang de lite.... men Dino hade behövt springa lite mer. Snygg är han i alla fall!!

Onsdag 16 okt:

Försökt till motion skedde innan jobbet, det gick inte bra. 

Återkom på lunchen med förnyad beslutsamhet och fick hjälp av SC så vi "anföll" tillsammans. Dino fattade efter en stund vad det hela gick ute på. Så han fick motion, och hans svullnad minskade synbart. Men jag kan inte se att det droppar....

I Eftermiddags så tog vi ett nytt tag med löslongeringen! Jag har fattat sa Dino och sprang ut på volten!! Hurra!! Har dock lite svårt med att byta varv, men man ska vara glad för det lilla!!!

Och sedan glänste stjärnan ännu mer genom att visa att "Jag har fattat" att när hovkratsen kommer fram ska man bara lugnt och stillsamt lyfta hoven rakt upp. man ska inte stampa, sparka benet framåt eller tro att Matte vill leka med honom bara för att man tar honom i knävecket!! 

Nu håller vi tummarna på att svullnaden inte är allt för hemsk i morgon bitti, så vi får be veterinären komma och tvätta igen! 

Torsdag 17 okt:

Morgonpass: jag tycker nog inte att han är värre idag än i går kväll. BRA! Och det gick lysande att springa på volt, men det gör ont. Stackars Dino <3

Lunchpass: jag tycker nog att det har minskat lite, jättebra! Han fick nytt smärtstillande och fick bara jogga runt en liten stund. Ser ju hur ont det gör. Han får ett lite tuffare pass i eftermiddag när smärtstillande värkar bättre.

Eftermiddagspass: Tycker minsann att svullnaden ser ännu bättre ut idag. Han får springa en stund! Och ibland så pustar vi.

Det regnade i eftermiddags, så när vi kom till stallet berättade Dino med höjda ögonbryn tydligt att "Här kan vi INTE gå"!! 

Jo det kommer att gå bra berättade Matte och gick och stampade med foten och visad! Okej då svara Dino och smög in!! Duktig pojk!!

Och eftersom det hade regnat på honom så var man ju tvungen att rulla sig torr.....

Han ser smått galen ut men det är han då rakt inte. Mattes stjärna!!  Efter torkning så blev det lite borstning och så passade vi på att öva på att lyfta fötterna, stå still när Matte ber om det, ta ett steg framåt när Matte ber om det. Under våra motionspass övar vi även på inkallning och att välja det varv Matte ber om. Han är en stjärna som har klister mellan öronen och lär sig blixtersnabbt!! 

Idag har det gått en vecka sedan han kastrerades, det börjar märkas att testosteronet flyter långsammare i blodådrorna. 

Fredag 18 okt:

Liten pynt har idag feber och fick åka raka vägen ner till veterinären. Där öppnade de upp igen och tvättade rent för där stod en massa som inte ska stå där.  Så du blir det penicillin!

För övrigt så var han mycket duktig! Han stod helt stilla hos farbror doktorn, han gick nästan på släpen men pga feber så var motivationsfaktorn inte på topp trots goda äpplen. Vi fick ta fram linorna för veterinären kunde ju inte vänta lägre än nödvändigt. Var ju så glad att vi fick komma ner så sent en fredagseftermiddag. Men när linorna åkte fram kom han ihåg förra gången och gick på mer eller mindre direkt. Smart grabb!!

När vi skulle hem så var ju motivationsfaktorn ännu lägre och det var svårt att röra sig framåt. Men med linan bakom så stod han på släpet kvickt och där fick han stå och nyktra till innan vi kunde köra hemåt!

Lördag 19 okt:

Det är inte lätt livet som kastrerad, feber, svullnad och ont! Och röra på sig ska man göra, jäkla ordinationer man får. Och dessa jäkla sprutor man nu ska få, 2 ggr om dagen lör och söndag och sedan en gång om dagen i 4 dagar... men den där jäkla bremsen då!!! Den får ju en att glömma sprutan..... och tur är väl det pustar Matte ut!!

Om jag gömmer här bakom det höga ogräset så ser hon inte mig

Trots ovan så måste jag säga att Dino tar det med gott mod. Han äter, dricker och är med! Kommer flickorna riktigt nära så mullrar det fortfarande djupt i hans strupe :) 

Idag testade vi ryktspiltan, vända åt höger, vända åt vänster och hoppsan...... där fastnade svansen i kranen så vattenslangen fick ett eget liv!! Jaja... sa Dino och tittade nyfiket, det är ju inget att jaga upp sig för! Duktig duktig pojke!! 

Sedan gick vi på promenad, vi var faktiskt och kollad upp lilla ridhuset. OJ vilken stor värld det finns på denna gården sa Dino och spatserade coolt med hela vägen utan att tveka! Duktig duktig pojke!!

Söndag 20 okt:

Matte får stiga upp tidigare än tuppen, för penicillin-sprutar-hjälpen ska på tävling. Tycker minsann att det är lite mindre svullet, humöret är i alla fall mer på topp. Vi går en liten sväng på väg till hagen, vi går och kollar in stället där man ska lära sig spola fötterna. Vi snackar med slangen, det verkar inte var ett problem.

Ett problem är dock tonåringens rum!! Ingen ordning på något alls faktiskt och är misstänkt likt sönernas rum när de var i den åldern...

Och så, äntligen så kan han även äta direkt ur lådan! Av någon anledning så har det inte passat herrn! Problemet var klurigt men väldigt enkelt att lösa när man väl kom på det. En annan grimma, han kunde inte ha en sådan med "lös ring" under hakan. För den "klonkade" i kanten på vägen ner i lådan och det tyckte han inte om! Så med ny grimma var problemet löst :D 

Ikväll så fick han dagen andra spruta penicilin, och det märktes även att han var ännu lite bättre än morse. Skönt, nu känns det som om det vänt.......

Men jag är så imponerad av Dino, ibland känns det som om det är Figge jag går omkring med, Figge är med och guidar Dino med all sin kunskap och klokhet <3 


Trots att Dino har ont och tufft har han på några få dagar lärt sig att löslongera, inkallning, gå i min takt, vi tränar nos-target med bremsen som tyvärr måste användas för att han ska få i sig penicillinet och jag får utan protester sätta på den och han är så mallig när han får ta av den och han har stått still under tiden! Det går åt mycket goda karameller nu!!