Måndag 16 aug:

Bästa AL har lovat fixa Dino denna veckan <3 

Idag lyckas Matte i alla fall ta sig ur sängen flera gånger, för att kunna komma till toa. Allt för att slippa få annan  hjälp med det.

På kvällen får Matte komma hem till K-hamn i stället. Det känns skönt! Där finns fler kända ansikten! Tack för besöken och skvallret en stund AH <3

Jämfört med igår kväll går det något lättare att komma ur sängen.

Tisdag 17 aug:

Det går lättare att komma ur sängen, och är jag väl uppe så kan jag med hjälp av gåbord ta mig för egen maskin till toa. HURRA! 

Dino får jogga på volten med IL <3 

Onsdag 18 aug:

Är fortfarande ganska välproppad med smärtstillande, kan nu med både gåbock, kryckor ta mig framåt, idag har vi testat trappor och det går bra.

Känner mig starkare men fortfarande rädd för smärtan som plötsligt kan dyka upp vid minsta felaktiga rörelse. Rör mig som en snigel typ. 
Dino får jogga på volten.

Torsdag 19 aug:

Det känns tillräckligt bra för att jag tycker att jag kan åka hem, jag fixar att ta mig till toa utan hjälp och övervakning. Åker hem vid 16-tiden på eftermiddagen.

Det var vingligt i vinden att ta mig med kryckor från bilen och upp för trapporna. Första steg är högt. Urtrött och däckar på soffan. 

IL har idag ridit Dino <3  

Fredag 20 aug:

Till kvällen tog jag minskade jag ner på långtidsverkande över natten från 10 mg till 5 mg. Det kändes inte värre i alla fall på lördagsmorgenen.

Idag var det en känslomässig dag i kroppen, massa frågor poppar upp, hur ska det gå med allt liksom. Vad göra liksom för att mobilisera mod igen... 

Lördag 21 aug:

Minska ner långtidsverkande över dagen från 10 mg till 5 mg, tar nu 2 alvedon och 1 ibumetin 3 ggr/dygn och det verkar fungera bra. Revbenen som är de som är värst känns mindre när jag rör mig. BRA. Gör mina rundor inne och nu böjar till och med stegräknaren göra på sig, allt har nog gått för sakta innan :D

Idag har jag gått ner för nästan alla trappsteg in till huset, sista är för högt så det vågade jag inte prova.   

Söndag 22 aug:

Idag så tyckte Matte att hon var stark nog i kroppen att åka ner till stallet. Matte skällde lite på Dino och sa att han verkligen måste se till att inte tippa av sin Matte för hon går sönder. Husse sa att han ser i alla fall lite skamsen ut..... Men Matte tvivlar.

Matte vet att allt var ren jävla otur, Dino har inte på något sätt varit dum, han är bara nybörjare och oerfaren. Jävla Duvor som skrämmer hästar, även sådana som är mycket rutinerade och stabila, och när en sådan blir rädd så tar instinkten över för unghästen. Och det kan man inte klandra honom för. Det är i alla fall många känslor som är i omlopp. Kommer jag att våga igen och i så fall när. Det kommer ju tyvärr att dröja minst 2-3 månader innan Matte ens kan prova. Och då blir det så klart på en häst som är stabil.